Stockholms konstmässor

Bronsskulptur av Éva Mag hos Galleri Riis på konstmässan Market

Avståndet mellan Stockholms två konstmässor, Supermarket och Market, blir bara större med åren. Det mentala avståndet: konsten ses i grunden på olika sätt. Å ena sidan en process, en händelse med den kreativa konstskapande processen i fokus och å den andra det fetischlika konstverket som investeringsobjekt. Konstnärernas kollektiva engagemang och framträdanden med exempelvis performance som enar olika konstarter här, och gallerister med stora ekonomiska intressen som stöttar utvalda konstnärers karriärer både nationellt och internationellt där.

Visst är det ett förenklat och något hårt draget resonemang. Men i årets upplaga tydliggörs denna skillnad även i valet av plats: Slakteriområdet Fållan 10 för Supermarket och Liljevalchs konsthall på Djurgården för Market.

Varje större stad med självaktning har numera sin Art Week. Besökare lockas från när och fjärran till konstmässor eller till öppna ateljéer och konstinstitutioner med specialprogram. Arrangörer och ansvariga torde resonera på liknande vis när valet av datum diskuteras. I april månad kan man åka Europa runt och kolla på aktuell konst, likaså i slutet av september och november. Wien har sin Art Week före advent när mörkret börjar bli outhärdligt – en vecka att se fram emot.

Vad tar jag med mig från årets mässor i Stockholm?

Efter ett längre samtal på Supermarket längtar jag efter att besöka KRÆ Syndikatet i Köpenhamn. Ett kollektivt drivet galleri vars lilla lokal i den gentrifierade stadsdelen Brune Kødby minner om nerlagda slakteriverksamheter. Kollektivet bakom galleriet består av både bildkonstnärer, musiker, filosofer och författare, och tar i sitt manifestet sikte på gränsen mellan liv och död. Namnet problematiserar betydelsenivåerna i ordet kreatur, djur. I förlängningen den andre, flykting, immigrant. Galleriet skulle visst ha öppet i sommar.

Det andra minnesvärda mötet är Éva Mags nya arbeten hos Galleri Riis på Market, skulpturer i brons, gjutna hos Bergmans. Också här är kampen med eller mot det som är det andra i och runtom oss. Hos Éva Mag fungerar det som konstnärskapets ständiga sporre, antingen det gäller den motsträviga leran, döda kroppar eller djur.