Natur och grönmiljö i vården – litteraturförslag

Natur och trädgård i vårdsammanhang, Anna Bengtsson & Patrik Grahn, i Vårdmiljöns betydelse, red. Helle Wijk, 2014.

Om hälsoträdgårdars utformning som stödjande miljö i vården med inspirerande och varsam design i fokus. Kort teori, presentation och konkreta lösningar.

Evidensbaserad design av utemiljö i vårdsammanhang, Anna Bengtsson, Lillian Lavesson, Nina Oher, Patrik Grahn, Anna Åshage, SLU Alnarp, 2018.

Det är en rapport i fyra delar. Del 1 presenterar teorier för behovet av evidensbaserade modeller för utemiljöer som resurs i vården för återhämtning och stöd ur ett salutogent perspektiv. Del 2 synar begreppet evidensbaserad design. Del 3 fokuserar på kopplingen mellan forskning och praktik, ger underlag för planering av nya vårdbyggnader med närliggande utemiljöer för att främja hälsa och återhämtning. Del 4 ger exempel från hur Alnarps rehabiliteringsträdgård kan fungera under olika årstider. Rapporten avslutas med en gedigen litteraturlista för vidare läsning.

Finns en läkande vårdatmosfär? En kvalitativ studie om betydelsen av vårdmiljö och bemötande för patienter, Brita Nordblad, 2012.

Studien undersöker hur patienter upplever vårdatmosfären vid besök på en rehabiliteringsenhet i primärvården. I fokus står vårdens atmosfär som kan delas in i tre domäner: fysisk miljö, bemötande och organisation. Kategorin fysisk miljö uppmärksammas inte så ofta. Studien visar att till patienternas upplevelse av kontroll bidrar en tydlig vårdmiljö med genomtänkt planlösning, inredning, utsikter liksom närvaron av personal så att patienten kan bli och känna sig sedd.

From experiences of the outdoors to the design of healthcare Environments, Anna Bengtsson, 2015.

Hur skapa platser för utevistelse som uppfyller behov och önskemål hos patienter i vårdhem, och i förlängningen vårdbyggnader? För omgivningens utformning presenterar undersökningen 19 kvaliteter, 3 designkoncept (bekvämlighet, inspiration resp. utmaning av olika grader) och en principiell modell med fyra olika zoner vad gäller kontakt med utomhusmiljön. Dessutom beskrivs verktyget QET (The quality evaluation tool) som kan användas inte endast för beskrivning utan främst för evidensbaserad värdering. Och som är en viktig del i PTS utemiljö (Program för Teknisk standard, ett ledningssystem för hur lokaler för sjukvård ska byggas).

En bra sammanfattande schematisk bild av möjligheterna vid krav på och utformning av utomhusmiljön: se s. 52.

Naturupplevelsens betydelse i vården. En studie på en kvinnoklinik vid ett svenskt centralsjukhus, del II Lalla Thord & Ingrid Ainalem, 2014.

Uppsatsen undersöker hur naturinslag i vårdmiljön kan sänka stress hos patienter och personal. Hur upplevs utsikt mot natur, eller där det saknas, naturbilder, foto eller konstverk, väggtapeter med naturmotiv? Liksom akvarier med fiskar och växter? Naturens restorativa effekter visar sig i ökat välbefinnande hos båda grupperna.

Naturen nära – en restorativ trädgård runt Helhetsvården Bräcke Diakoni, Ulrika Hahr Nidler, Gabriella Kylin, Gabriella Åberg, Göteborg (projektarbete) 2011.

Studien visar hur trädgården runt ett hospice kan gestaltas för att ge lindring till dess gäster och deras närstående. Uppsatsen sammanfattar hur en restorativ trädgård inverkar på välbefinnandet utifrån teorier och litteratur inom miljöpsykologi och landskapsarkitektur. Efter en analys av den befintliga platsen formuleras ett gestaltningsförslag för diskussion kring målgruppens speciella behov.

Kultur och hälsa. Ett vidgat perpektiv (Ola Sigurdson, red) 2014.

Kultur och hälsa, I praktiken (Ola Sigurdson & Annica Sjölander) 2016.

Dessa två böcker presenterar den senaste forskningen på ett brett område och ur ett mångvetenskapligt perspektiv. Några kapitel tar tag i det komplexa förhållandet mellan konst och hälsa, dit räknat även arkitektur. Gunilla Priebe och Morten Sager skriver i det första bandet om konsten som koppling mellan kropp och själ, komplement till traditionell hälso- och sjukvård. Katarina Bernhardsson undersöker begreppet medicinsk humaniora. I andra bandet tar Helle Wijk, Stefan Lundin och Peter Fröst upp betydelsen av hur vårdmiljöns och vårdbyggnader formas med hänsyn till tillfrisknandeprocesser. Jarl Torgerson synar sambandet mellan trädgårdar och psykiatri. Notförteckningen ger ännu mer läsning.

Notes on Nursing, Florence Nightingale, New York, 1860.

Florence Nightingale framhöll redan på 1850-talet att miljön spelade stor roll för människans hälsa både fysiskt, psykiskt och socialt. Hon menade bland annat att “Hälsa sker inuti människan och vårdens uppgift är att skapa sådana förutsättningar att hälsa skapas.”

The experience of nature, Kaplan & Kaplan, Cambridge, 1989.

Miljöpsykologerna, paret Kaplan, refererar i sin teori “Attention restoration theory, ART” till två typer av uppmärksamhet. Den riktade uppmärksamheten innebär att vi agerar på olika stimuli och ställer krav på prestation medan den spontana uppmärksamheten kräver liten ansträngning. När den förra blir överväldigande blir vi stressade och överbelastade. Då kan naturen, som engagerar den spontana uppmärksamheten och använder den äldsta delen av hjärnan, vara den miljö där vi kan återhämta oss.

The importance of nature in coping. Creating increased understanding of the importance of pure nature experiences of nature to human health, Johan Ottosson, Avhandling, SLU 2007:115.

Att kunna använda naturen utanför sjukhuset i rehabiliteringssyfte har visat sig vara positivt för patienter. Ottosson beskriver hur han efter en cykelolycka kom tillbaka till livet genom att promenera runt sjukhuset. Han skriver bl a om sin relation till gamla stenar som gav honom en känsla av oföränderlighet och om hur han fann att allt har sin plats i tillvaron, oavsett vad som händer. Att vistas i naturen fyllde honom med existentiellt berättigande.

Lugn av naturen, Åsa och Mats Ottosson, foto Roine Magnusson, 2013.

En snabb och enklare introduktion till natur och hälsa. Forskningsbaserad och med fina bilder.

Hör naturen hemma på ett akutsjukhus? En kvalitativ studie om attityden till naturen i framtidens vårdmiljöer i Stockholms läns landsting, Moa Carlsson, SLU, 2015.

Syftet med studien ärt att få en bild av SLL inställning till naturen i framtidens vårdmiljöer på akutsjukhus. Resultatet visar att trots den hälsofrämjande synen finns det svårigheter av att anpassa utformningen av akutsjukhusets vårdmiljöer. “Området är en ickefråga… För en attitydförändring krävs evidens som SLL kan arbeta utifrån”.

Flera tips

Annerstedt, M. Nature and public health. Aspects of promotion, prevention and intervention. Alnarp, Sweden, 2011.

Norfolk, D. Läkande trädgårdar, Natur och kultur, 2000.

Ottosson J. Naturens betydelse i en livskris, Movium sekretariatet för den yttre miljön vid SLU Alnarp, Stad och Land nr 148, 1997.  (min favorit)

Schmidtbauer, P., Grahn P. & Lieberg M. Tänkvärda trädgårdar, När utemiljön blir en del av vården, Formas , Stockholm, 2005.

Ulrich, RS. Effects of interior design on wellness: Theory and recent scientific research, journal of health Care Interior Design 1991, 3:97-109, 1991.

Ulrich, R.S. View through a window may influence recovery from surgery, Science 224:420-421, 1984.

Medicinsk humaniora

Forskningsresultat och publicerat material kring begreppet medicinsk humaniora, där den gröna miljön utgör en liten del i “kultur och hälsa” konceptet, finns på flera hemsidor. Se till exempel

https://kulturochhalsa.sll.se/publikationer  Kompetenscentrum för kultur och hälsa i Stockholm

https://ckh.gu.se/publikationer Centrum för kultur och hälsa vid Göteborgs universitet har mycket material