Det mesta förändras. Två aktuella avgångsutställningar från Malmö konsthögskola. Februari 2026

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

För ett par veckor sedan gick jag genom Kungsparken mitt i Köpenhamn och såg att de gamla kastanjerna höll på att beskäras. Vad ser jag då på på Galleri KHM1 i Malmö om inte ett stort knippe av dessa fina grenar, törstiga och istoppade i en glaslåda med ljusgrönt vete. De sträcker sig ut över golvet med en inneboende vilja till att växa och leva.

Konsthögskolans Master-studenter ställer ut på löpande band under våren. Det är Cecilie Mark som hakar på ett tema i samtidskonsten: vår samhörighet och beroende av naturen och att alla levande varelser existerar på samma villkor på jorden.

Av sönderslagna krukskärvor och plastmaterial från plantskolor bygger hon miniatyrer, nästan charmiga skulpturer med japansk touch, där vetekornen har fått växa höga i den till synes torra jorden. En tillsågad del av stammen från en jättestor lind är prydd med klistermärken på allehanda insekter, mossor och svampar som har fått flytta från det bortforslade trädet. Ljudverk med fågelkvitter susar i luften. Den genomarbetade koncisa utställningstexten är mer manifestativ än själva den visuella gestaltningen.

I Galleri KHM2 väntar är något annat på tapeten, rättare sagt i noggrant staplade pappersmassaskivor som anknyter till Kirunas pågående och kommande planer på stadens flytt. Matilda Kenttä har personliga minnen av exakta platser i staden, byggnaders precist uppmätta rum. Biblioteket, förlossningssalen, en vindsvåning. Van vid långsamt hantverk som textilkonstnär, gör hon pappersmassa md vanlig mixer och låter skivorna torka innan de staplas till hanterbara högar. De milda färgerna, rosa, ljusgrått och krämfärgat beige, refererar till de officiella kartornas färgnyanser på olika stadsdelar som flyttats eller väntar på flytt. Melankolisk poesi och sorg lyser igenom det konceptuella arvet i detta verk.