Konstpromenad vid Västmanlands sjukhus i Västerås

Maria Koolen Hellmin, Livet! 2007  Vera Olsson, Spår, 2007

Efter en längre tids uppehåll hade jag förmånen att återuppta visningarna av Region Västmanlands konst. Entrén till sjukhuset i Västerås har varit under en välbehövlig ombyggnad efter en period av nedgång. Än är det inte klart men gruppen med 16 personer från Journalistseniorerna började sin konstpromenad vid huvudentrén.

Varför är det så viktigt hur en entré är utfomad, hur den gestaltas? Vad signalerar den arkitektoniska och estetiska omsorgen? Hur kan orientering underlättas med sinnesintryckens hjälp? Hur påverkas alla de som kommer in där, patienter, besökare, medarbetare, samarbetspartners?

Hjärnforskningen ger stöd för noggrann och genomtänkt estetik. Kommer du där med ont och oro i kropp och själ, söker dig fram mot korridorer, trappor, hissar till mottagningar eller möten med nära och kära, påverkas du direkt, utan att reflektera, av de sinnesintryck du möts av. De känslor av behag, obehag, av att vara sedd och välkommen eller motsatsen, ett störande moment i en självtillräcklig organisation silas genom sinnesintrycken som syn, lukt, ljud, och sätter ett avtryck i hjärnans äldsta del. De intrycken och den känslan har du med dig sedan under hela besöket. De påverkar din oreflekterade tilltro eller misstro till sjukvården, till behandlingen och även till läkeprocessen. Är de positiva utgör de ett stöd till vårdens resultat.

Så ljusa entréer, högt i tak med klara rena färger kanske från höga konstglasfönster, sköna sittplatser och tydlig skyltning, ren luft och inget buller gör att en, trots smärta och oro, kanhända tar ett djupare andetag, sträcker på sig, samlar mod och med säkra steg går vidare dit kallelsen i handen pekar.

Knut Erik Lindberg, Sländan, 1971

Konstplatser markerar flöde och logistik, de ger stöd och, om det finns en soffa i närheten, vila. I Västmanlands sjukhus i Västerås finns flera sådana platser, med omtyckta verk både inomhus och utomhus. De på allmänna platser kan ses när som helst, andra är till för inneliggande patienter och mottagningarnas korridorer och väntrum.

Under en konstpromenad tar vi en tur förbi några av dessa och snirklar oss förbi även nya vårdbyggnadens innergård. Där hänger den hittills största investeringen, Ian Stenbergs och Thomas Nordströms Lövverk från 2014. Det sprider vila och ro, roterar stillsamt en gång i timmen och ger intryck av natur. Först på senare tid har jag kommit till insikt om att de hundratals hängande bladen i glas är dessvärre grå på ovansidan, löven som patienterna ser uppifrån är inte gröna. Arbetet tar aldrig slut som tur är: nu får vi fundera ut ett sätt att få färg på lövverket även på ovansidorna.

Vill du gå på konstpromenad hör gärna av dig så bokar vi en tid. Max 8-10 personer i varje grupp.

Mejla till kristina.mezei@regionvastmanland.se