Solig söndagspromenad, kryddad med nya utställningar i Malmö, den 7 november 2021

 

Britt Smelvær konstruerar sammansatta men lugna mönster i sina bilder

Detalj av vägg med minnesbilder från Britt Smelværs barndom

Broderi, här med bläckfisk, av Britt Smelvær

 

 

Efter nattens regn är dagen renspolad. Vi går nerför några trappsteg till Galleri 21 (Rådmansgatan 5) och möter en konstnär som är skicklig på att skapa mönster. Britt Smelvær, norskfödd och bosatt i Danmark, fogar samman fragment till berättelser, salta personliga minnen, fotografier, tångruskor och konsthistoriska referenser till angelägna bärande strukturer. Hon broderar, gör grafik, skapar objekt som glaslådor med optiska mönster. En skulle befara att det blir rörigt i slutändan men det är precis tvärtom: resultatet är en rytmiskt balanserad exakt dynamik som invaggar oss i harmoniskt lugn. Inte undra på att Britt Smelvær har många offentliga uppdrag bakom sig, konstnärliga gestaltningar i vårdmiljöer med välgörande verkan. Äkta visuella vitaminer.

På Spark, ett galleri (Båstadsgatan 4C) som satsar på gränssnittet mellan arkitektur och konst, påminns vi om den förödande brand som våren 2019 drabbade Notre Dame katedralen i Paris. Mikaela Steby Stenfalk samplar sociala mediers bilder från den dagen och kvällen till ett kollektivt minne i sina bilder och gör genom 3D-scanning skulpturer av ruinerna, skinande vita och organiskt drömska – som konsthistoriens tidigare föreställningar om den grekiska arkitekturen. Verklighetens sot och mörka dramatik skjuts på avstånd. Verken manar fram ögonblick av tystnad och eftertanke, en stund när då, nu och hur ska det gå sedan flyter samman.

Mikaela Steby Stenfalk, Den brandskadade Notre Dame, fasaden, 3D utskrift

Mikaela Steby Stenfalk, Den brandskadade Notre Dame, ett av tvärskeppets torn, 3D utskrift

Vi tittar in till slut även på Galleri Rostrum där Jon Åkerlind visar prov på sin hantverksskicklighet vad gäller oljemåleri. På pannå målar han tunt och torrt, nyansrikt med lena jämna fördrivningar – och inte vilka motiv som helst: kvinnoben lagda över varandra vid bord och på bänkar, på caféer, bussar och i väntsalar. Det finns något makabert över den sensualitet som både finns och förnekas, i utsnitt av kroppar som lockar med närhet men samtidigt stöter bort. Voyeurens skenbara oskuldsfullhet levandegörs i ett perfektionistiskt måleri. Jag får mig ett gott skratt då jag i en av bilderna plötsligt föreställer mig ölglasets kant som en gyllene gloria.

Jon Åkerlind, Målning